Webbservern.se

Användararea  [inloggning krävs]

Ansökan

Om servern

 Användarnas www-sidor

 Donera

 Loggbok

 Nyhetsbrev

 Om webbservern.se

 Senast ändrade filer

 Webbserverinfo (CV)

 Villkor

Webbapplikationer

 Bildkonvertering

 MD5/Jämför filer

 Kryptera

 PDF-konvertering

 Rättstavning

 Väder

 Webbkamera

 Webmail

Handboken

 Backup
 Bandbredd
 CVS
 Databas (MySQL)
 E-post
 E-postlistor
 Lösenord
 Programmering
 Programvara
 Quota
 SFTP och SCP
 SSH
 VNC
 WWW


sök på webbservern.se

Handboken / Program på webbservern

Skriva | Läsa | Kalkylera | Presentera | Bildbehandla | Surfa/Tanka | Hemsida | E-posta | Ekonomisera | Komprimerade filer | Programmera

Detta är en liten guide till de mjukvaror du kan använda på webbservern, både grafik- respekterade textbaserade. Jag ska försöka vara tydlig med att beskriva vilka program som är grafiska respektive textbaserade. När du ska köra de grafiska programmen från en dator med Windows måste du antingen köra en lokal x-server eller VNC.

Anledningen till att jag skriver den, trots att det finns mycket information om detta område på webben (ex Linux.org) är att jag vill ge en kortfattad svensk överblick anpassad till rådande förhållanden. Dessutom tänker jag ta chansen att ge ett personligt tips om vilka programvaror jag gillar.

Presentationen är uppdelad på olika verksamhetsområden; skriva, bildbehandla, surfa m.m.

Inom parentes (skrivet i Courier New) anges vad du ska skriva för att starta programmet från skalet.

Om du saknar någon programvara på webbservern går det utmärkt att höra av sig så ska vi se vad vi kan göra.

Skriva

Det finns en mängd editorer installerade som passar för olika användare och behov.

För den som vill ha något Microsoft Word-liknande rekommenderas Writer (oowriter) som ingår i OpenOffice. Andra alternativ i samma genre är KWord (kwrite) som ingår i KOffice och Gnome Office:s AbiWord (abiword).

Ett typsättningssystem som inte påminner så mycket som Microsoft Word är LaTeX (latex). Det är kraftfullt men till en början kanske lite svårhanterligt. Då kan LyX (lyx), som är ett grafiskt gränssnitt till LaTeX, komma väl till pass.

Ett kompetent och grafiskt DTP-alternativ är Scribus (scribus). Det är ganska lättarbetat och påminner lite om PageMaker och liknande program. Det har kraftfulla skriptmöjligheter för den som behärskar Python.

En editor som gillas av många programmerare världen över är Emacs (emacs) och XEmacs (xemacs). XEmacs är mer grafiskt utvecklat och är en avknoppning av Emacsprojektet. Observera att om möjlighet till grafiskt användargränssnitt finns så startar kommandot emacs en grafiskt variant av Emacs (som inte är XEmacs). Skriv då emacs -nw <filnamn> för att starta i "textläget" istället. På annat håll på webbservern.se finns en mer utförlig introduktion till Emacs.

Om du är ute efter en mindre editor med textbaserat gränssnitt rekommenderas även Joe (joe). Ett tips är att lära sig minst en editor bra, exempelvis Joe för enklare behov och Emacs för lite mer avancerat editerande.

En enkel guide till editorer finns här.

Jonas rekommenderar: OpenOffice, Emacs, LyX och Joe.Detta är en stor kategori där flera olika "skrivprogram" har sitt naturliga användningsområde.

Läsa

Givetvis kan du läsa dokument i någon av de editorer som nämns ovan men det finns ett par "utskriftsvänliga format" som du inte kan läsa så bra i exempelvis Emacs. PostScript-filer (och faktiskt även pdf-filer) kan du titta på med Ghostview (gv) och Xpdf (xpdf) samt Acrobat Reader (acroread) är speciellt utvecklade för att visa pdf-filer.

Jonas rekommenderar: Både Xpdf och gv är lätta och smidiga program. Acrobat Reader är tyngre och jag föredrar oftast Xpdf före Acrobat Reader.

Kalkylera

För att göra tjusiga kalkyler (a la Microsoft Excel) kan man använda Calc (oocalc) som ingår i OpenOffice. Naturligtvis har även KOffice ett alternativ i KSpread (kspread) samt Gnome Office ytterligare ett genom Gnumeric (gnumeric).

Jonas rekommenderar: Rent generellt gillar jag Gnome bättre än KDE. Gnumeric är mitt val.

Presentera

För att göra presentationer finns två fina bidrag från KOffice och Open Office; KPresenter (kpresenter) respektive Impress (ooimpress).

Bildbehandla

Det mest välutvecklade bildbehandlingsprogrammet i Linux är Gimp (gimp) som bör räcka för dina behov. Om du bara vill kika på några bilder kan du använda ACDSee-liknande GQview (gqview) eller gThumb (gthumb).

Jonas rekommenderar: Gimp är ett givet val för seriös bildbehandling i Linux. För att kika igenom en samling bilder duger både GQview och gThumb bra. GQview känns snabbare.

Surfa / Tanka

Det finns ett flertal bra webbläsare för Linux. De främsta är kanske tungviktaren Mozilla (mozilla) och "mellanviktaren" Opera (opera). Dessa två är grafiska men ett alternativ är textbaserade lättviktaren Lynx (lynx). Även Firebird (mozilla-firefox) är en bra webbläsare som kan rekommenderas. Det är en del av Mozilla-projektet som du kan läsa mer om på Mozilla.org.

För att ladda ner filer via ftp eller http kan textbaserade wget (wget) användas.

Ett specifikt ftp-program är förstås det "inbyggda" textbaserade ftp men vill man ha något mer avancerat finns textbaserade Lftp (lftp) samt grafiska gFTP (gftp).

Jonas rekommenderar: Mozilla är en bra men rätt trög webbläsare ifall du inte har en dator av nyaste snitt. Annars kan Firebird eller Opera (Lynx i extremfallet) vara det bästa valet. Wget är oslagbart när det gäller att snabbt dra ner en fil vars URI man känner till.

Gör hemsida

Personligen tycker jag att Emacs är trevlig även som HTML-editor men det finns fler alternativ. Det jag tänker på i första hand är Quanta (quanta). Quanta är funktionsrikt och ger möjlighet till förhandsgranskning m.m.

En annan bra html-editor är Bluefish (bluefish) som för övrigt duger till mer än bara html-snickrande.

Jonas rekommenderar: Det blir oftast Emacs eller Joe för att koda HTML. Annars är Quanta ett bra val tycker jag.

E-posta

Till att börja med kan man konstatera att webbläsarna Mozilla och Opera har inbyggda e-postklienter som kan duga till enklare behov. Om man inte nöjer sig med dessa finns Linuxvärldens motsvarighet till Outlook, Evolution (evolution), att tillgå och den kan rekommenderas om man söker något Outlooklinande. Tre andra grafiska relativt välutvecklade e-postklienter är Thunderbird (mozilla-thunderbird), Balsa (balsa) och Sylpheed (sylpheed).

Det finns även ett flertal textbaserade e-postklienter, exempelvis Mutt (mutt).

Jonas rekommenderar: Evolution och Thunderbird är trevliga applikationer. Om man håller sig till konsolen duger mutt bra.

Ekonomisera

För att hålla koll på finanserna kan du använda grafiska GnuCash (gnucash). Om du inte använt något liknande kan det vara lämpligt att kika lite på deras guide.

Hantera komprimerade filarkiv

I Unix-världen är en kombination av Tar (tar) och Gzip (gzip) den rådande standarden. Kort sagt kan man säga att man använder Tar för att bunta ihop filerna och Gzip för att komprimera bunten. Det är egentligen bara några växlar man behöver lära sig men det går att göra en djupdykning i Tar om man så önskar.

Om man hellre hanterar sina .tar.gz-arkiv grafiskt kan man använda File Roller (file-roller) som fungerar ungefär som WinZip.

Programmera

Se även kapitlet om programmering.

Webbservern har stöd för ett antal programmeringsspråk, exempelvis C/C++, Java, Perl och Python.

GCC (gcc) står för GNU Compiler Collection och är alltså en kompilatorsamling som hanterar ett flertal programmeringsspråk.

För att kompilera C-program skriver du gcc <cfil.c> -o <programnamn>.

För att kompilera C++-program skriver du g++ <c++fil.cc> -o <programnamn>. Egentligen använder man gcc då också (och det skulle gå lika bra) men man slipper fundera över växlarna till gcc för att kompilera C++-program. Dr. Manuel A. Pérez-Quiñones har skrivit How to Compile C++ with gcc som du kan läsa om du vill ha en djupare inblick.

För att kompilera Java-program skriver du javac <javafil.java>.

Perl finns installerat i version 5.8. Det finns ett gäng moduler installerade och om man saknar någon går det bra att informera webbserveradministratören om detta.

Både Python 2.1, 2.2 och 2.3 finns installerat. Som standard används version 2.3 (python) och om man vill använda version 2.1 eller 2.2 måste man explicit ange detta genom att använda, python2.1 respektive python2.2.

--------------
Den här filen ändrades senast 19 Mar, 2016.
Respons i någon form mailas till webmaster at webbservern.se