Igår fick jag nys om utvecklarkonferensen CommunityOne som hålls i anslutning till JavaOne i maj i San Francisco.
Det är fritt inträde till CommunityOne (till skillnad från JavaOne) så om man vill närvara kan det vara klokt att paxa sin plats så snart som möjligt.
Det finns en lista med föredrag i CommunityOne-wikin för den som är intresserad.
Efter några veckors användande av min bärbara dator (Dell XPS M1330) som införskaffades i februari känner jag mig mogen att lista de bästa respektive sämsta sakerna med maskinen.
Vi börjar med de tre bästa sakerna i rangordning: Bra stöd i Linux, fina prestanda och trevlig skärm.
Saker som kunde varit mycket bättre: Tämligen hög ljudvolym, låg batterikapacitet samt avsaknad av trackpad och tangentbordsbelysning.
Om en månad, dvs 24:e april, släpps Ubuntu 8.04 (det är inte Debian vi pratar om så den kommer faktiskt att levereras på utsatt datum) och min förhoppning är att dynticks-stödet för amd64-plattformen gör att både batterikapacitet och fläktsurr kan förbättras något.
I fredags släpptes förresten en beta-version av Ubuntu 8.04. Kanske trevligt för den som har några timmar över?
Nu är jag inne och pillar i efterhand, snubblade på en bra artikel hos ars technica om kommande versioner av OpenSUSE, Ubuntu och Fedora som jag gärna tipsar om.
Idag har jag ägnat lite möda åt att konfigurera systemövervakaren Conky så att den passar mina behov. De senaste åren har jag använt GKrellM och jag har inte tänkt så mycket på alternativen eftersom den har funkat bra.
För några dagar sen fick jag nys om Conky på ett forum (troligen Ubuntu Forums) och tänkte att det kunde vara intressant att jämföra. Conky har mer gör-det-själv-karaktär, på gott och ont. Det tar ett tag att få till det som man vill men det låter sig göras utan att man behöver hacka ihop egna plugins eller liknande.
Innan jag rabblar upp vilken information som visas i systemövervakaren får jag väl erkänna att all informationen inte är helt nödvändig för jämnan men att det ändå skänker viss själslig ro att den finns där när man behöver den. Och ja, det tar en hel del av datorns resurser. Conky ligger kring 10 % på processorbelastningen.
Information som jag väljer att visa är: värdnamn, datum och tid, upptid, processorbelastning (med graf), aktuell frekvens på respektive kärna, de fem mest processorkrävande processerna och deras pid samt processorbelastning, ledigt/totalt RAM samt swap i absoluta och relativa tal, diskbelastning (med graf) samt ledigt utrymme på två utvalda partitioner, nätverksbelastning upp- och nerströms (med graf), signalstyrka på det trådlösa nätverket, lokalt samt extern ip-adress, totalt överförd datamängd upp- och nerströms, antal nätverksanslutningar, låtinformation från mpd om aktuell låt, temperaturuppgifter från chassi, hårddisk och processor, hur många olästa e-postmeddelanden jag har på Gmail, kortfattad information från de två senaste meddelnandena i systemloggen, hur mycket batterikapacitet som finns tillgänglig (med graf) samt om datorn är ansluten till elnätet eller ej.
Funderar på vad jag har glömt… Hade gärna visat upp lite fläkthastigheter men i8k-paketet finns i skrivande stund inte tillgängligt för amd64-plattformen i Gutsy.
Conky är inte en screenlet eller desklet vilket annars är populärt i “systemövervakningsbranschen”, utan en vanlig applikation. Om du kör Ubuntu eller Debian av någorlunda ny version så är det bara att apt-get-installera från “standardkällorna”.
Mrq var tidigare ansluten till förstärkare och högtalare för att kunna spela musik i vardagsrummet och kontoret. Numera skickar webbservern ut ljud (dvs film och musik) till teven och förstärkaren/högtalarna med den kabel som mrq tidigare förfogade över.
Istället för att köra Rhytmbox eller liknande på webbservern för att spela upp musik, vilket kräver pillande på teven alternativt “grafisk fjärrstyrning” (typ VNC) vid låtbyten och dylikt, är det lämpligt att köra något i stil med MPD, musikspelardemonen. Det finns ett flertal klienter till MPD men den jag har kikat mest på hittills är gmpc (Gnome Music Player Client) som är en grafisk klient. Funkar mycket bra och rekommenderas.
Efter att webbservern bytte från ett ATI-kort till ett Nvidia-kort har X.Org inte kunnat ladda GLX-modulen (OpenGL Extension to the X Window System, länken mellan OpenGL och X).
För er med samma problem (eller jag själv när jag glömt bort detta) som kör Debian eller Ubuntu, ge Envy en chans att avinstallera och installera. Den cleanade bättre än mig och ordnade biffen.
Eftersom webbserverns temperatursensorer ändå slutat mäta utetemperaturen tänkte jag att det var läge att ansluta den IR-mottagaren som jag knåpade ihop i Linköping (2003?) till webbserverns enda serieport. Mrq använder den IR-mottagare som följde med teve-kortet så den hembyggda är i princip över. Den är ju inte direkt överdesignad men är det inte lite modernt med konstruktioner där man ser komponenterna (och den fula beiga labbplattan…)?
Till en början fokuserade jag på att använda en fjärrkontroll som också den kan påstås vara just “över” men den gick bara att få antingen för långsam, en dryg sekunds responstid, eller toksnabb (trots mycket bråk med “gap”, “repeat” och “delay”) men nu funkar det fint med samma fjärrkontroll som jag använder till mrq. Det har de fördelarna att jag kan använda samma konfigurationsfil till mythTV samt slipper lära mig två fjärrkontroller. 🙂
Nöjet att köra mythTV är förresten avsevärt mycket större med en väl fungerande fjärrkontroll så att man kan byta kanal, pausa, ta fram programguiden, spela in mm utan att sträcka sig efter tangentbordet.
Dagens andra elektriska insats bestod av att fixa ipoden som bara matar ut ljud i båda kanalerna om kontakten inte är helt men nästan helt isatt. Eftersom det inte hjälpte att byta hörlursuttaget (jag var hos mumien igår och han provade med flera olika som borde ha fungerat) har jag nu tagit till en lite mer drastisk åtgärd, dvs limmat generöst med Repair Extreme. Nu byter man inte hörlurar så lätt men hellre det än att ideligen fixa glappande hörlurar när man cyklar till jobbet.
Eftersom de senaste två ipod-inköpen resulterat i visserligen användarvänliga men icke desto mindre halvtrasiga prylar lutar det mycket starkt åt att nästa mediaspelare inte kommer från äppel-päppel.
Uppgraderingen av webbservern tog lite tid i helgen men till slut var allt på plats och det kanske kan vara intressant med diagram som visar processoranvändning och ledigt minne före och efter uppgraderingen?
CPU-användningen
Vi ser att processorn kan ta det lite lugnare och nu är det inga problem för webbservern att spela upp 1080p-video.
Ledigt minne
Under en period efter uppgraderingen kördes amd64-kärna och då var det 2 GB ledigt. Sen när jag gick över till 686-kärna för att kunna använda nvidia-drivrutinen blev det helt plötsligt endast 1 GB ledigt eftersom endast 3,3 av de 4 gigabyten upptäcks med den kärnan.
I webbserverns CV framgår vilka komponenter som används.
Webbservern i sin nuvarande tappning byggdes ihop 2005 och har med några smärre justeringar, typ hårddisk- och minnesuppgraderingar, varit intakt sedan dess. Eftersom den är kopplad till teven som klarar HD vore det trevligt om också webbservern hade muskler nog att klämma ur sig HD-kvalitet. Detta är tillräcklig anledning till en rejälare uppgradering av webbservern som när allt är klart kan titulera sig webbservern III.
Kollega Oskar råkade ha en processor som var för varm (AMD 6400+ med TDP på 125 W) för hans konfiguration och var därmed villig att släppa den till ett förmånligt pris. Detta fordrar ett nytt moderkort och valet föll på Gigabyte GA-MA770-DS3 eftersom det är hyfsat billigt samt verkar ha tillräckligt kvicka kretsar och lämpliga in-/utgångar.
Om man byter cpu och moderkort är det läge att shoppa minnen så jag slog till på 2×2 GB TwinMOS DDR2 PC6400. Eftersom tanken är att webbservern ska bli vass på HD-material är det läge att skaffa ett nytt men ändamålsenligt grafikkort, mitt val föll på ett Asus GeForce 8400GS.
Nya moderkort har sällan stöd för mer än två IDE-enheter och därmed är det aktuellt att byta ut DVD-brännaren mot en SATA-motsvarighet (Samsung SH-S203) för att kunna använda de två hyfsat stora IDE-diskarna. DVD-brännare kostar iofs ingenting idag så det må vara hänt.
Om jag ändå ska uppgradera å det grövsta är det lika bra att försöka få ned ljudvolymen lite så därför slog jag till på ett Corsair-nätaggregat på 550W och ett chassi av samma modell som på mrq, dvs Antec Performance P182. Det chassit har en genomtänkt konstruktion som förhoppningsvis gör ljudhuven överflödig.
Förhoppningen är att kunna plocka över diskarna och få igång det installerade Debian-systemet. Det borde inte vara omöjligt men ifall det visar sig vara just det lutar det åt att installera Ubuntu 8.04 (LTS) och föra över så mycket av konfigurationen som möjligt. Eftersom det i princip blir en ny dator borde det vara lätt att pröva att flytta diskarna och om det strular helt enkelt sätta tillbaka diskarna i webbservern II.
Som alla vet finns det i nuläget inget officiellt stöd för andra versioner än Eclipse 3.2.2 när det gäller OpenJFX. Och OpenJFX verkar ju vara ett lämpligt plugin om man vill experimentera lite med JavaFX i Eclipse.
Eclipse 3.3 kom den 9:e juli 2007 så det är väl inte helt orimligt att man hellre kör 3.3.x istället för 3.2.2. Att installera OpenJFX (peka bara den inbyggda uppdateringshanteraren på http://download.java.net/general/openjfx/plugins/eclipse/site.xml) var inga problem men det som inte verkar funka, iaf inte för mig, är att OpenJFX inte lägger till JavaFX-biblioteken till projektet när man valt att skapa en JavaFX-fil (via New/Other/JavaFX/JavaFX File). Det går dock lätt att göra själv och i en utvecklingsmiljö i Windows skulle de mycket väl kunna finnas på ett ställe liknande detta: C:deveclipse-sdkeclipsepluginsjavafx.eclipse.f3editor_0.0.2lib
Lägg till alla tre (Filters.jar, javafxrt.jar och swing-layout.jar) så bör det gå bra att köra JavaFX-program från Eclipse. Se bara till att konfigurera din kör-konfiguration så att Main-klassen är net.java.javafx.FXShell och programargumentet är ditt JavaFX-programs namn utan filändelse.
Antagligen går det lite smidigare i Suns egen utvecklingsmiljö, dvs Netbeans, men det är ju inte varje dag man känner för att byta utvecklingsmiljö…
Jag läser GP dagligen och tycker i stort att det är en bra tidning. Visserligen känns del tre oftast lite utanför mitt intresseområde men det är sånt jag kan leva med eftersom jag oftast inte anser mig hinna med att lusläsa alla sidor i tidningen…
På söndagar har jag ofta lite mer tid att lägga på tidningsläsande och på söndagar finner man även en läsvärd spalt på sidan 2 (förutom ledaren som också kan vara läsvärd ibland) som går under rubriken “tyket”.
Jag vet inte i vilken utsträckning som denna kolumn är känd för min läsekrets men där tillåter sig GPs ledarredaktion att vara lite vassare än normalt och delar ut en och annan pik till de som anses förtjäna lite tillrättavisande. Det rör sig ofta om politiska händelser där GP sätter fingret på lite ömma detaljer med pricksäkra iaktagelser. Jag gillar speciellt när aktuella händelser, exempelvis ett politiskt utspel, granskas ur ett historiskt perspektiv vilket jag upplever att det är svårt att göra själv eftersom jag till exempel inte har koll på vad som har hänt inom lokalpolitiken de senaste 20 åren.
Så, om du läser GP men inte upptäckt “tyket”, ta en titt redan idag på sidan två.
