Jonas funderingar

Av nån anledning har sambon kommit på att elräkningen är i högsta laget. (Kanske har det att göra med att ingen av oss har sommarjobbat på några år…) Datorer kostar som bekant pengar hela tiden, dag och natt för många med mig. Elkostnaden för en dator under dess livstid kan utan problem motsvara halva införskaffningskostnaden eller mer. Måhända är det en kostnad som vissa förbiser?

Att stänga av datorn, åtminstone på nätterna, kan ju vid en första anblick verka som en bra lösning men det är naturligtvis inte optimalt under alla förutsättningar. Om jag hade ett företag där min tid skulle värderas i kronor och ören skulle uppstarttiden, från att jag slagit till strömbrytaren på datorn till att jag är produktiv, antagligen vara mer “värd” än elkostnaden.

Det som på windowsspråk kallas “viloläge” kan ju verka som ett lockande alternativ. Det fungerar nästan, men bara nästan, i Debian på den bärbara (kanske ordnar det sig med nyare radeon-drivrutiner, somligt tyder på det) men på arbetsstationen är det ännu ett oprövat kort. Kanske värt ett försök? Om inte mina arbetstimmar värderas högre förstås… Linux är gratis så länge du inte värdesätter din tid (fritt översatt ur minnet) som nån, inte helt oträffande, uttryckte sig.

Nej, fullt så nördig är jag ju inte som rubriken antyder men ikväll ägnade jag mig faktiskt åt lite hederligt Linuxpill. Det har mest handlat om Bluetooth och mobiltelefonen, dels att kunna styra musikspelaren XMMS från mobilen men även att kunna surfa via mobilens GPRS-uppkoppling på den bärbara datorn via en bluetooth-adapter. Nu fungerar det som det ska vilket naturligtvis är glädjande. Jag tror jag ska unna mig en film och tidigt sänggående.

Lite tufft, och samtidigt praktiskt, är det allt att kunna byta låt, sänka/höja volymen, läsa låtinformation m.m. via mobilen. Om jag hade haft ett bluetooth-headset hade jag till och med kunnat lyssna på musiken via den.

Imorrn kanske det blir läge att prova att koppla ett par trådlösa hörlurar till datorhögtalarsystemet och knalla ut på balkongen för att testa om hörlurarna och mobiltelefonen har täckning i sina respektive frekvensområden. Det vore onekligen skojigt om det fungerade.

… kan va minst lika svårt som att angöra en brygga. När jag igår eftermiddag bestämde mig för att göra slag i saken och få lite nytta av en 200 GB-hårddisk (måste ju spränga TB-vallen…) som låg och skräpade på skrivbordet anade jag inte fullt ut hur mycket jobb det skulle innebära. Även om man är medveten om att det kan strula ibland så borde det ju inte vara så svårt. Det har gått bra förut.

Sagt och gjort, efter att ha konstaterat att det inte låter sig göras utan att datorn plockas fram ur ljudhuven så påbörjades fas 1; att koppla ur alla kablar till datorn och krångla ur datorn ur ljudhuven. Till saken hör att det krävs en del skruvande och mekande eftersom datorn sitter pressad i den något för trånga ljudhuven. Två timmar senare var datorn urtagen ur ljudhuven och disken monterad i sin lilla ljud- och kyllåda som i sin tur är monterad i ett 5,25”-fack. Det lyser blått av två dioder och ser fint ut.

Fas 2, som bestod i att få Debian-installationen att gilla läget, eller rättare sagt att få den att starta över huvud taget. Grub, som har som uppgift att kicka igång operativsystemet, satte sig på tvären eftersom den nya hårddisken förändrade hur hårddiskarna rapporterades från BIOS, Error 22 upplyste Grub. Toppen. Nåväl, det ska väl inte vara så svårt att installera om Grub. Det kan man väl på en del installationsskivor? Jag provade med Debians netinstall-skiva samt Fedora Core 4:s första cd utan framgång. Med Fedora Core-skivan går det iaf att montera partionerna och snoka runt lite. Jag behövde läsa lite i Grubs konfigurationsfiler. Efter nån timme till så hade jag installerat Grub på en diskett och fått den att hitta rätt bland djungeln av diskar och partioner. Sen var det en smal sak att ordna så att Grub-installationen på en av hårddiskarnas MBR även den hade koll.

Inte för att jag är nån expert på det här med data men tyvärr hade nog fler än jag fått problem i denna situation. Visserligen använder jag inte senaste versionen av Grub men ändå, tyvärr kan jag fortfarande inte rekommendera Linux till alla i alla lägen. Dock erbjuds ju många tillfällen att mer eller mindre frivilligt få en lärorik inblick i hur det fungerar under ytan, en glättig fasad som många Windows-användare adrig ser bakom och därmed står dåligt förberedda när fasaden ibland spricker.

Nå, nog om datorer och operativ. Idag blir det nog en liten utflykt, i väntan på att det perfekta ex-jobbet uppenbarar sig.